Vill bara berätta en liten söt historia. Vi var alla samlade i köket jag, två systerdöttrar (15 och 19 år) samt syrran snurrandes runt i sin rullstol.
Vi skulle laga mat stämningen var stökig varm och allmänt högljudd och kaotisk. 15 åringen hade blivit tilldelad uppgiften att skala och skära löken, vi hörde så där med ett “halvt öra” att det klagades över löktårar och allmännt mummel om att denne 15 åring utnyttjades i barnarbete utan lön (att hon skulle få äta maten sedan föresvävade henne tydligen inte just då). Alla jobbar på, babblar och ja det är som sagt allmänt, trivsamt vimsigt och mysigt.
Då råkar vi vända våra blickar mot köksbordet (det var där hon satt och kämpade med sin lök detta stackars utnyttjade barn) och tro att vi brast ut i världens gapflabb, denna företagsamma och uppfinningsrika dam hade funnit sin egen lösning på “löktårproblemet” och hämtat cyklopet……………ja herre gud vad roligt vi hade hon fattade ingenting först för hon hade ju löst problemet på enklaste sätt
Det var först när hon fick se fotot vi tog som hon fattade hur rolig hon var. Ja vardagen bjuder på underbara stunder ibland.
